äkta kärlek är svårare än vad jag någonsin trott. eller det kanske inte ens är äkta, mer som ett beroende. hur ska man veta om det är på riktigt. man kan ju inte lite på någon. man blir galen, man känner att man inte klarar sig utan just en person. men sen visar det sig att, jo fan det klarar jag ju visst! sen gör man inte det. vafan? man kan inte styra sina känslor, men sina val kan man faktiskt bestämma över själv. så om man går tillbaka till samma skit arje gång om och om igen är det ens eget val. man vill gå ifrån allt men känslorna får en att stanna. det är ok att vara svag, visa att man är svag. men även att vara stark. det är skiiit svårt att vara stark. ibland måste man helt enkelt! kliva upp och stå på båda benen.

Har så mycket jag vill säga, men vet inte hur... tom på ord ändå är jag helt full!